Juli...

Jag önskar att jag filmat detta... alt att jag hade den kameran. Någon som har 25 papp som ligger och skräpar?



In the Lake 'Doo-mool meo ri' from Park Soo Ho on Vimeo.

Disclaimer

Alltså, det sista var ironi, jag har för länge (två veckor) sen insett att litteraturvetenskap inte är mitt kall, så jag håller på med en helomvändning här, men de där orden värmde! Då kan vi i alla fall låtsas att jag slutade på topp.

Och jag ska skriva om Håkan snart också!! Min första (och underbara) Håkan-konsert!! Den mannan har varit mitt känslolivs katalysator de senaste sex åren så ni kan ju föreställa er att det var en lycklig Ylva i fredags. Men mer om det längre fram i veckan.

Mellanlandning

Tillbaka i Uppsala och åker härifrån så snart det bara går. Jag har med mig några böcker från min farmor och farfar, bland annat en liten poesibok om olika älvor med små söta teckningar till och jag är nästan helt säker på att det är en sådan Elsa läser i Guld-Elsa finner lyckan, dessutom farmors gamla Little Women som är jättefin, men bäst av allt är The Murder at the Vicarage i Penguin-upplaga, den är bästa sortens grön - se bild nedan (den finns tydligen som mugg, upptäckte jag när jag bildgooglade) och tänk i bokform och mycket snyggare grön. Jag läste den idag på bussen fast jag vet hur den slutar bara för att den är så snygg, och det är en av de bästa Agatha Christie. Annat bra bokreltaterat är att jag fick VG på min uppsats: "En i princip, invändningsfri, talangfull analys", jag är glad att någon lärare har vett att uppskatta mig.

Nu ska jag fixa tågbiljett och sen se Sex and the City!

Uppdatering av livet

Jag vill bara påpeka att jag inte är död, än. Plus att jag inte är så småborgerlig som vissa säger, just nu sitter jag till exempel i ett vandrarhems/hotellrum som Gud glömde och ska upp imorgon och filma dragracing uppe i... Piteå. Jag vet inte vad det är men det är iaf inte småborgerligt. Kul är det dock, och kallt som något.

Dagens tips: Myggmedel...
Dagens tips 2: Håkan Hellström gör fortfarande den bästa svenska popen sen den jag vet inte när.

Skämslåtar

Inte för att jag gör anspråk på att lyssna på avancerad och alternativ och svårförståelig musik, men det finns en hel del låtar som man helt enkelt inte ska gilla, eller lyssna på, som man halvsmyger med att gilla. De två exempel jag mest brukar dra fram är Jimmy Jansson - Flickan från det blå (som jag verkligen tokgillade, så bra att sjunga med i!) och Måns Zelmerlöw - Work of Art (spelade den i foobar för att den inte skulle synas i Itunes-statistiken).

Nu skäms jag inte riktigt över dem (eftersom jag pratar om det titt som tätt), de är ju så totalt bortom att det egentligen inte är pinigt och dessutom är det ju pk att lyssna på toppliste-sånger nu för tiden. Det är värre med såna som ligger i gränslandet. En sån är Nordmans självbetitlade skiva (ni vet den med Vandraren), som jag älskar och lyssnar regelbundet på. Hade ett band med den när jag var liten och när jag hittade det för några år sen skyllde jag på nostalgi, men sanningen är jag att verkligen diggar låtarna.

Andra artister som jag tycker är lite skämmiga att säga att jag lyssnar på är t.ex. Marit Bergman, Markus Krunegård och Lars Winnerbäck, tja, ni vet sånt som är lite pseudo-indie. En rest från mig ungdom när jag försökte vara indie och alternativ.

Fast ärligt talat, det finns lite musik som jag outar att jag gillar utan att undra om det är ok att göra det. Jag vet inte varför, kanske för att jag verkligen inte är musikalisk och har svårt för att säga vad som är bra objektivt utan all min musiksmak går på känsla. Det gör mig mer lättpåverkad av kritiker och andras åsikter om musiken. Jag har helt enkelt svårt att veta vad min verkligen musiksmak är, utan mycket är baserat på om jag tror det går ihop det som jag vill ska vara min musiksmak. (Jag tror verkligen att det är ett kompetensproblem, när det t.ex. gäller böcker har jag nästan inga problem med att säga vad jag gillar och vad jag inte gillar oberoende av att det är något man "ska" gilla, om det är klassiker, om det är skräp, om det är skräp man "ska" gilla, om det är klassiker man inte "ska" gilla).

Ja, det ÄR fånigt, men jag kan njuta mycket av musik ändå (särskilt Nordman).