Ok, sista listan, jag svär!

Inne:

- Fågelsång. När man hör fåglar som kvittrar överallt så vet man att det är vår, det finns inget som känns så vårigt.Jag drabbas varje morgon, när jag hör fårgelkvitter, av en extrem lust att gå ut någonstans och sätta mig och dricka mitt morgonte, oh, vad jag önskar att det fanns en balkong här! Att springa ner för fem trappor balanserandes på en kopp te och smörgås och sätta mig på gräsplätten mellan husen känns inte helt bra (särskilt inte det där med balanserades koppen för en klumpeduns som jag).
- Havet. Också något som saknas i min Uppsala-vistelse (förutom balkong då). Jag saknar havet. Endera dagen tänker jag ta en buss ut och ha med matsäck och en filt och så ska jag ha på mig en stor kofta och jeans (kanske ett hårband) och vara allmänt Rosamunde Pilcher-hjältinneaktig. ÅÅH!!
- Cykelsemester. Enkelt, billigt och ljuvligt! Tågluffning är so last season. Tänk er att ta med sig ett tält och kunna slå upp det lite varstans, vilken total frihetskänsla!

(Värst vilken naturdyrkare jag håller på att förvandlas till).

Ute:

- Brist på mat. Eller snarare brist på energi att laga mat, jag somnar i princip aldrig riktigt mätt och är för den skull aldrig riktigt mätt. Har aldrig tid att göra något riktigt, eller om jag gör det så beräknar jag fel och så blir det för lite. Att ställa sig och göra om allt då känns lite fånigt. Vad skulle jag inte ge för ett riktigt gott mål mat! Idag satte jag upp två bilder föreställandes mig och Emma som proppar i oss en mastodontpizza i Venedig, man ser riktigt hur vi tvingar i oss den, usch, vad jag avskydde pizza och mozzarella efter det. Nu skulle jag ge vad som helst för att få käka den. Samt den JÄTTEportion vi fick på en resturang i Budapest, munnen börjar vattnas bara jag tänker på det, även om jag nästan spydde efter jag hade ätit halva portionen då. Så bortskämd man var.